just nu vet jag verkligen inte varför jag skriver. har bara velat skriva ett tag nu.
men jaa...
jag kollade klart på house säsong 1 för andra gången för ett par timmar sen,
och började kolla på säsong 2 direkt. house-maraton: ME LIKE!
och ni är säkert jätteintresserade av det...

det var skönt att få prata en massa idag. att jag fick berätta hur jag känner,
att veta att det inte bara var jag som kände så. ni anar inte hur mycket
jag behövde berätta det. jag blir helt knas av att tänka på allt. men bra knas, 
inte dåligt knas. absolut inte dåligt knas! för idag fick jag veta saker som jag verkligen ville veta.
som sagt, det behövdes. och nu vet jag mycket mer än vad jag gjorde för bara
en dag sen, vilket känns hur bra som helst. men nu efteråt känns det läskigt att
jag faktiskt vågade säga allt som jag sa. för mig var det ett stort steg.
-och det är du som är för bra för att vara sann, inte jag.

just nu struntar jag faktiskt i vad alla tycker och tänker om det här,
för huvudsaken är att jag, att vi två vet. det är vad som spelar roll. för är det
några som har all fakta så är det vi två, inte alla andra. det räcker för mig.
jag ska hålla det jag lovade lina på hugo; att se till mina tankar,
mina känslor och min vilja. kanske ska ha det som ett litet-litet sent nyårslöfte?

jag har koll, jag lovar. skulle det här inte vara bra för mig så skulle jag inte ha
suttit och skrivit såhär nu. jag skulle ha struntat i allt. men just nu går det bra,
jag tänker fortsätta vara så positiv som jag är precis just nu. jag skulle inte
kämpa för något som jag inte trodde på. men som jag sa, vet man allt
(som jag, för typ 3947658:de gången, gör nu) så är det lättare att förstå vad jag menar.
; det är lätt att vara negativ när man inte vet allt.

att bry sig och att bara lägga sig i utan att ha fakta är två helt olika saker.
jag har dom som bryr sig (och ni är guld värda, ni vet vilka ni är men säger
det ändå för att alla andra ska veta hur bra ni är; linnsan, ida, lina och bella ♥)
sen finns det dom som inte har den minsta koll men tror att dom har det.

men men, ska sluta skriva om det här nu och gå och sova.
men med tanke på hur jag blev när jag började prata om det här med linnsan och
lina i måndags så var jag tvungen att skriva av mig nu när allt känns så bra istället.
för jag har varit allt annat än ledsen dom senste timmarna, och just nu känns
det bara så himla bra.
linnsan och lina, jag förstår om ni undrar ifall jag håller på och blir galen eller något nu.
tro mig, jag förstår er verkligen. förstår att det låter som det.
men efter att fått veta allt det där idag så kan jag inte annat än att vara glad.
och jag tänker inte låtsas att jag inte är glad! jag vill också få visa och säga det.

ja, jag har problem med att hålla mig kortfattad och det känns som om jag bara
svamlar en massa, men jag är inte alltid så bra på att skriva om sånthär så det låter bra.
och det blev ett konstigt inlägg, jag vet. men var verkligen tvungen att skriva av mig.

ni var inte många som orkade läsa allt va?


-just nu vill jag inget hellre än att ha dig här hos mig.