Vecka 30
Tänk att tre fjärdedelar redan är avklarade, helt galet! Jag hoppas att vi inte kommer behöva tvinga ut dig, du får gärna komma ut frivilligt sen när det är dags.
Jag känner mig tung och osmidig. Suckar och stångkar bara av att vända mig i sängen och när jag ska ta mig upp ur soffan. Men det är ju inte så konstigt med tanke på vad kroppen går igenom just nu. Jag är väldigt imponerad av min kropp och hur mycket den klarar av. Den ändras på sätt som jag knappt trodde var möjligt. Bara det att mjölkproduktionen har kommit igång är ganska otroligt, kroppen förbereder sig verkligen för fullt nu.
Jag tänker mycket på hur stor bebisen kommer vara när h*n kommer. Både jag och Robin var ganska små när vi kom. Jag var bara 47 centimeter lång och vägde strax över 3000 g, och Robin var nästan exakt lika stor. Och det genetiska spelar ju in till en viss del.
Jag längtar så mycket efter dig så jag vet inte vart jag ska ta vägen!
Kommentarer
Postat av: corneliaeriksson.blogg.se
Så spännande!
Trackback