- Sophia

Idag är jag ledig, och efter en lång och intensiv dag i skolan igår så känns det extra skönt.
Vi började vid 10:00 och höll på till 15:00 med gruppuppgiften, och vi tog bara en halvtimmas
rast på hela dagen. Men anledningen till att vi inte tog någon mer rast var för att vi jobbade
på så bra och inte ens tänkte på att ta någon rast. Vi skulle ha träffas på tisdag och fortsatt
ordna med teatern men eftersom vi jobbade på så bra igår så behövdes inte det. Så blir ledig
då istället.

Eftersom jag var ledig idag så tog jag en liten sovmorgon, eller gick upp 08:00 men det är
sovmorgon om man jämför med när jag brukar gå upp och jag ska till skolan eller förskolan.
Resten av dagen så ska jag plugga och baka. Fyller ju år på onsdag så ska baka lite till då.


På tal om gruppuppgiften förresten. En uppgift som vi har i den här kursen är att göra en bok
för barn i valfri ålder upp till 6 år, vi ska hitta på hela historien och illustrera den.
Jag trodde att det skulle bli jättesvårt men det var det verkligen inte, det gick fort att både
hitta på historien och komma på hur man ville att bilderna skulle se ut. Och det är den uppgiften
som gruppuppgiften utgår ifrån. Alla i gruppen ska välja en karaktär från sin bok och så ska
vi göra en teater med dem med valfri handling. Huvudpersonen i min bok är en kanin och jag
måste erkänna att jag är nöjd med hur resultatet blev när jag hade ritat färdigt.

Idag ska jag till förskolan, och det är sista dagen där. Vi har tydligen inte någon VFU nästa termin,
varför vet jag inte. Men förhoppningsvis så har vi lite fältstudier iallafall så vi får gå till förskolan
för det. Jag hoppas såklart att jag får jobba också. Annars så går jag dit ändå bara för att få träffa
barnen och personalen. Nästa vecka ska jag dit för att kolla på deras luciafirande.
Men jag tycker inte om att det är sista riktiga VFU-dagen.

Igår så blev det en trevlig söndag hemma hos Simon och Sofia. Vi gick dit vid 15:00 och det var
tänkt att vi skulle vara där en stund bara men blev kvar till 22:00. Vi beställde pizza, kollade på
tv och pratade. Trevligt var det!


Pratade med min underbara Sandra igår, saknar dig! ♥

Jag har bakat och nu luktar det lussebullar och knäck i hela lägenheten, och jag älskar det!

Jag är glad att jag skulle till förskolan igår så jag fick annat att tänka på, mycket bättre än om
jag hade varit själv hemma. Förskolan är en av mina favoritplatser.

Men igår så blev dagen lite annorlunda, gick 09:00-17:30 istället för min vanliga tid. Ylva på min
avdelning ringde i måndags och sa att rektorn undrade om jag kunde jobba mellan 16:30-17:30
igår och ta de sista barnen som var kvar på förskolan för all personal hade brandutbildning som
började 17:00. Och det är klart att jag hjälper till, jag är glad att de frågar mig. Sen så blev det
även att vikariera en timma på en annan avdelning 14:00-15:00. Så två timmar jobb, en halvtimma
rast och sex och en halv tiimma praktik. I måndags vikarierade jag också en timma på en annan
avdelning som behövde hjälp över frukosten. Och så har jag hunnit jobba lite innan i november
så det är skönt med lite extrapengar nu i december. Jag har även fått en timma den 12 december
när en som jobbar till 17:30 behöver ta semester sista timman. Rektorn frågade mig igår om jag
kunde jobba i jul också, och jag kan alla dagar från den 23 december till 5 januari förutom den 27
och 28 december (då är vi i Norrköping och firar jul). Så hon skrev upp det.

Idag däremot så blir det praktik hela dagen och hela förskolan ska gå bort dit där den låg innan
för idag ska de ta första spadtaget på nya bygget.

Varför var du också tvungen att bli sjuk?! Nu är Casper, min Cappe, också borta.

Och jag saknar dig redan så mycket att jag gråter bara av att tänka på dig.


Jag visste att han var sjuk, men att de inte visste vad som var fel så att de skulle till
veterinären med honom. Det sista jag hörde var att det kunde vara något med njurarna
och diabetes. När vi kom hem förut så ringde mamma och berättade att han fick somna
in klockan 17:00 idag. Det var diabetes och något med njurarna, han hade börjat magra
trots att han åt, han fick eksem som gjorde att han kliade sig blodig och det han drack
rann bara rakt igenom. Det hade inte varit rätt mot honom att hålla honom kvar när han
mådde såhär dåligt. Det skulle inte vara rätt att låta våran Cappe lida.

Jag är glad att mamma ringde efteråt och inte innan. Om jag hade vetat exakta tiden
när han skulle somna in så hade jag inte klarat av att vara på förskolan utan bara varit
hemma och varit ledsen.

Allt gick så fort, vi var där i oktober och då märkte vi ingenting. Farmor och farfar hade
varit hemma hos mamma och pappa idag och de hade inte känt igen honom. Och han hade
bara legat kvar på mattan vid altandörren  när de kom, han som alltid sprang till dem så fort
han fick syn på dem. Jag är glad att det inte är mitt sista minne av Casper, utan att mitt sista 
minne av honom är att han är pigg och glad, som han alltid har varit. Min älskade Cappe ♥

Även fast du var sjuk och det här var det rätta att göra så gör det ändå ont, jag saknar
och älskar dig ♥ Mattes tjockis!



Många tycker säkert att min reaktion är töntig och konstig. Men mina djur har alltid betytt
massor för mig, och de kommer alltid göra det. De har alltid varit mer än "bara ett husdjur".